Fiskmås
Fiskmåsen häckar på norra halvklotet i stora delar av världen. Generellt kan man säga att den häckar cirkumpolärt mellan 50- och 70 breddgraden förutom på Grönland och i östra Kanada. Den häckar i hela Skandinavien och förekommer såväl vid kusterna som inne i landet.
Fiskmåsen delas idag in i fyra underarter:
- Larus canus canus - nominatformen häckar i hela norra Europa och österut till Kaninhalvön i nordvästra Ryssland.
- Larus canus heinei (syn. L. c. major) - häckar öster om kaninhalvön till och med floden Lena
- Larus canus kamtschatschensis häckar Från floden Lena och längre österut, norr om Ochotska havet, och på Kamchatka till Berings hav. Denna underart kategoriseras ibland som en egen art Canus kamtschatschensis[1]
- Larus canus brachyrhynchus - häckar i Alaska och nordvästra Kanada.
Förekomst i Sverige [redigera]
Fiskmåsen häckar i hela Sverige ända upp i fjällvärlden. På vintern flyttar merparten av den svenska populationen, men några stannar kvar utmed Sveriges södra kuster, antalet övervintrande fåglar beror på hur varma vintrarna är.
Fiskmåsen har tre åldersklasser. Längden är 40-44 cm, vingspannet 99 - 108 cm och den har en vikt på ungefär 360 gram. Den påminner om gråtruten men är betydligt mindre och slankare. Den har också smalare näbb, rundare huvud och en spänstigare, snabbare flykt än gråtruten. Könen är lika men kan könsbestämmas genom att honan är något mindre. Bland annat skiljer sig näbblängden åt där honans näbb är något kortare. Hos nominatformen gäller att honornas näbb är mindre än 88,5 mm och hanarnas är större än 91.0 mm.[2]
I adult dräkt är den grå på ovansida av vingarna och på ryggen. Bröst, undergump, övergump och stjärt är vita. Svarta yttre handpennor med stor vit fläck s.k. "slant". Den har ljust gulgröna ben och gul näbb. Huvudet är vitt på sommaren och gråstreckat på vintern då också näbben blir grönare inne vid näbbroten och den får ett svart streck som skiljer av den gula näbbspetsen.
Den juvenila fiskmåsen har en brungrå spräcklig teckning på ovansidan, undersidan vattrat gråvit och den har ett gråbrunt brett bröstband som går upp bakom nacken. Dess ben och näbben är rosa förutom näbbspetsen som är svart. Den har ett brett ändband på stjärten som kontrasterar mot den vita övergumpen som också har några grå prickar. Undersidan av vingarna är precis som ovansidan grovt fläckade i gråbrunt.
Fiskmåsen i sin första vinterdräkt har ruggat till en grå rygg. Det mesta av de brungrå bröstbandet är borta och benen har blivit ljusare rosa. Även näbben är mer distinkt färgade med rosa näbbrot och svart näbbspets. Den har fortfarande sitt distinkta ändband, huvudet är gråstreckat och vingundersidorna fläckiga i grått, svart och brunt.
Fiskmåsen i sin andra vinterdräkt har inget brunspräckligt kvar i sin fjäderdräkt. Den är grå på ryggen och ovansida av vingarna. Stjärt, övergump, undergump, vingundersidor, kroppsidor och mestadelen av bröstet är helvit. Huvudet är gråstreckat. Benen är nu ljust gulgröna och näbben har ett kraftigt svart tvärband mellan den gulgröna näbbroten och den gråvita näbbspetsen. "Slanten" är liten och den har mer svart på handpennespetsarna och handtäckarna upp till vingknogen än den adulta som har mer skarp avgränsing mellan det svarta och grå på vingovansidan.
Status och hot [redigera] Fiskmåsen har ett mycket stort utbredningsområde på över 10 000 000 km² och ma uppskattar världspopulationen till mellan 1 700 000-4 400 000 individer.[3] Arten är dock lokalt hotad och utrotad i Turkmenistan.[3]
I Sverige har fiskmåsens utbredning och populationstäthet varierat. På 1930-talet expanderade arten och koloniserade bland annat skogsbygderna i Dalsland och det inre av Norrland.[4] Det svenska beståndet av häckande fiskmåsar uppskattats till mellan 100 000 - 200 000 par.[4] Naturvårdsverket uppskattade i maj 2008 att trenden för den svenska populationen ur ett 30-årsperspektiv är stabil.[5]
Namn [redigera]
Den första kända nedskrivingen av namnet "fiskmås" är från 1582 men namnet är med stor sannolikhet mycket äldre.[4] Namnet "mås" anses idag från början vara ljudhärmande för hur man tyckte att fiskmåsen lät. Kring Nordsjön ska man bland annat ha kallat den mjau och jamaren. Andra dialektala namn är måk, måke, måse, måge, homåka och glimås.[4] på Öland har den kallats gjuse och i Östergötland för lövgjuse.[6] Redan 1330 finns fiske maka omnämnd men det är osäkert om det är fiskmås eller någon annan måsfågel som åsyftas.[4]
Dess vetenskapliga namn Larus canus betyder "grå mås".
Folktro [redigera]
Måsen förekommer ofta i folktron, dock är det ofta omöjligt att veta om det just är fiskmåsen som avses.
En vanlig sägen är att måsen är själen från en avliden människa, och då ofta en skeppsbruten. Detta är förmodligen orsaken till att fiskmåsen på många håll ej har fått dödas.[6] Den har också fungerat som orakel. Exempelvis trodde man i delar av Finland att det blev ett dåligt skördeår om den häckade långt från sjön, och i Torslunda i Skåne sade man att det blev ett gott år om fiskmåsen följde nära efter harven eller plogen. På flera håll tolkades det som att det skulle bli oväder om fiskmåsarna från havet flög in över land.
På Tjörn sade man förr att fiskmåsen skriker: "Se silla! Ta a! Ta a! Ta a!"[6]
Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/
Forell
Regnbågsöring, regnbåge, regnbågslax (samt regnbågsforell och forell, troligen från det tyska ordet Regenbogenforell[1]) (Oncorhynchus mykiss, tidigare: Salmo gairdneri eller Salmo irideus) är en fiskart.
Regnbågsöringen är ganska lik öring men har ett rödaktigt band längs sidorna och dessutom är dess fenor prickiga. Ursprungligen en nordamerikansk art som har inplanterats i många länder världen över. Regnbågar som lever i havet kallas steelhead i Nordamerika. I Sverige fångas den sällan vilt men odlas flitigt och säljs då i handeln som laxforell eller regnbågslax.
Odlad regnbågsöring sätts ofta ut i svenska vattendrag i sportfiskesyfte, och är ett mycket populärt fiskebyte bland annat på grund av dess energiska kämpande vid infångandet.
Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/
Fjällräv
Fjällräven (Alopex lagopus) tillhör familjen hunddjur och förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. Fjällrävens miljö är tundran. Några djur lever också på isflaken av det Arktiska havet. I Sverige träffar vi djuret i fjällen
Utseende [redigera] Djuret har en kroppslängd från omkring 60 cm och är nästan 5 kg tungt, sen tillkommer en 35 cm lång svans. Öronen är kortare och benen större än hos rödräven. Hos fjällräven finns två färgvarianter. I sommarpäls liknar de varandra men i vinterpäls är den ena absolut vit och den andra ljusgrått eller stålblått (även känd som blåräv).
Levnadssätt [redigera]
Fjällräven ställer inte stora krav på födan. Helst äter den gnagare, som möss och lämlar. Men den äter också växter, bär, insekter och as. På Arktiska havet följer den ofta isbjörnen på ett säkert avstånd och äter resterna av björnens måltider.
Fjällrävar bygger en lya i en kulle av sand eller lera. Om detta på grund av frosten inte är möjligt tar de en liten bergsskreva istället. Boet kan som mest ha åtta ingångar och används i flera generationer. I lyan lever vanligtvis en hanne, två honor och ungarna. Andra honan är oftast född året innan och hjälper till att sköta ungarna men har inga egna ungar. Fjällrävar lever monogamt hela livet.
Fjällrävspäls är eftertraktad, så fjällrävarna blir ofta jagade. Antalet fjällrävar varierar stort år från år med stora antal under så kallade lämmelår.
Beståndet i Skandinavien och på Island är ganska litet men i Nordamerika, Sibirien och Grönland finns det fortfarande ett stort antal individer och fjällräven som art anses inte hotad. I Sverige är däremot fjällräven upptagen på Rödlistan som CR (akut hotad). För att försöka rädda arten i Sverige har ett åtgärsprogram tagits fram av Naturvårdsverket
Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/
Fjäril
Fjärilar (Lepidoptera) är en ordning bland insekterna.
Till fjärilarna räknas alla insekter med två par vingar, mer eller mindre täckta av små så kallade vingfjäll. Nästan alla arter har också sugande mundelar, ofta i form av en ihoprullad snabel. Vissa primitiva fjärilar har käkar. Utöver dem med vingar finns också några arter, där åtminstone honan saknar vingar.
Fjärilssamlare, som oftast sätter stor vikt vid bevarandet av vingarnas färg och mönster, väljer oftast att artbestämma sina exemplar genom att jämföra dem med bilder i en bok.
Levnadssätt [redigera] På grund av det mycket stora antalet arter, är också antalet olika strategier för överlevnad mycket stort. Gemensamt för alla fjärilar är dock att de föds som ägg. Äggen befruktas i samband med att det läggs och tar allt från några dygn upp till flera månader på sig att kläckas.
Ur ägget kommer en liten larv. Fjärilens larvstadium är den tid då fjärilen växer i storlek. De flesta larver äter gröna blad av någon växt, som då kallas fjärilens värdväxt. Andra lever inuti stammen på växter och några arters larver är till och med rovdjur. Eftersom larvens skinn inte kan växa mer än till en viss gräns, måste larven ibland göra avbrott i vegeterandet, för att ömsa skinn. För de flesta fjärilsarter sker detta ca 4 gånger. Mellan skinnbytena talar man om olika larvstadium.
När larven har ätit färdigt och inte behöver växa längre, sker ytterligare en skinnömsning. Denna gång är det inte en ny larv, som kommer fram ur det gamla skinnet. Istället blir insekten en tämligen orörlig så kallad puppa. Förvandlingen kallas förpuppning och föregås hos många arter av att larven spinner in sig i en så kallad kokong. Under puppstadiet är insekten i regel inaktiv. Den kan varken klättra, krypa eller äta. I själva verket kan puppan ses som en övergångsfas från larv till fullbildad fjäril. Även om puppan knappt kan röra sig och absolut inte flyga, kan man tydligt se blivande vingar, ben och antenner med mera.
Slutligen kläcks den fullbildade fjärilen (en så kallad imago) ur puppan. Detta är i sig inget annat än ännu ett skinnbyte men kontrasten mellan puppa och fjäril är om möjligt ännu större än den mellan larv och puppa. Fjärilens viktigaste funktion är att föröka sig. Många arter saknar till exempel helt förmågan att äta. De är bara intresserade av att hitta en eller flera partners att para sig med och om de är honor, måste de också lägga så många ägg som möjligt innan de dör.
Systematik [redigera] Fjärilarna är indelade i ett stort antal olika familjer (se insektsfamiljer) av vilka många också är representerade i Sverige. Fjärilarna är den näst största ordningen bland insekterna. Totalt finns det ungefär 120 000 arter inom ordningen, varav över 5 000 är förekommande i Europa. Ordningens namn Lepidoptera kommer från grekiskan och betyder "fjälliga vingar". Denna ordning delas upp i omkring 130 familjer. De som sysslar med fjärilssystematik - s.k. taxonomer - lägger vid klassifikationen stor vikt vid hur vingribborna är arrangerade under vingfjällen på en fjäril. Detta kan ofta vara svårt att se, utan att först avlägsna alla vingfjäll och därmed förstöra vingarnas färgmönster.
Dagfjärilar och nattfjärilar [redigera]
Den grupp man oftast tänker på i samband med fjärilar kallas dagfjärilar. De utgör ett litet delträd, 20 000 arter, mitt i fjärilarnas stora släktskapsträd. De andra fjärilarna kallas nattfjärilar.
Det finns inget enkelt och helt säkert sätt att skilja mellan dagfjärilar och nattfjärilar. Visserligen är dagfjärilarna oftast dagaktiva och nattfjärilarna oftast nattaktiva, men denna regel har undantag. Antennerna är något som i allmänhet skiljer dag- och nattfjärilar åt; alla dagfjärilar har antenner som avslutas med en liten klubba, medan nattfjärilars antenner oftast är fjäderlika hos hanarna och smala och raka utan klubba hos honorna. Ett annat kännetecken som i de flesta fall skiljer dagfjärilar från nattfjärilar är den hållhake, eller frenulum, som kopplar ihop bakvinge och framvinge hos nattfjärilar. Frenulum saknas hos nästan alla dagfjärilar.
Odlade fjärilar [redigera]
En av våra mest betydelsefulla kulturinsekter är silkesfjärilen (Bombyx mori), som odlats i flera tusen år. För att överhuvudtaget kunna odla fjärilar måste larvernas värdväxter identifieras och odlas, eftersom fjärilar i regel är väldigt kräsna med vilka växter de lägger sina ägg på. Fjärilar kan odlas i forskningssyfte och för att hållas i parker där besökare kan beskåda dem. I vissa delar av världen odlas fjärilar enkom för att släppas ut i stora mängder i samband med bröllop och andra begivenheter. Då artificiellt uppfödda fjärilar släpps ut kan det orsaka olika problem. Det är troligt att de släpps ut långt ifrån sina naturliga habitat, vilket gör att de går en säker död tillmötes då de inte hittar lämpliga växter att lägga ägg och suga nektar från. Uppfödda fjärilar kan, om de släpps ut inom ett område där de naturligt förekommer överföra parasiter och sjukdomar till de naturligt förekommande populationerna och fjärilarnas genetiska material kan blandas med en annan populations, vilket kan ge negativa konsekvenser. Det är också möjligt att vandrande fjärilar kanske inte hittar åt vilket håll de måste migrera för att överleva årstidsskiftningar. På grund av dessa risker har North American Butterfly Association föreslagit ett förbud i USA mot att släppa utt artificiellt uppfödda fjärilar. [1]
Migrerande fjärilar [redigera]
Kluster av övervintrande monarkfjärilar(Danaus plexippus) i Mexico. Många arter har ett flytt-beteende, liknande det man finner hos många fågelarter. Det märkliga med fjärilarna är, att det inte är samma individ, som migrerar fram och tillbaka. I vissa fall kan det gå flera generationer mellan en flytt i ena riktningen och en återflytt i andra riktningen. Ett exempel är monarkfjärilen som under sommarhalvåret är vanlig i stora dela av nordamerika men tillbringar vintern i Mexicos bergstrakter där de sitter tillsammans i stora kluster på träd. Monarkfjärilens normala livscykel sträcker sig över ungefär sex veckor, men vinterexemplaren kan leva i vuxen form i upp till sex månader. [2]
Fjärilar som hobby [redigera]
Även om många nöjer sig med att bara titta på fjärilarna i naturen om sommaren och kanske försöker locka fjärilar till sin trädgård med olika knep, finns det de, som ägnar just fjärilar extra stort intresse. Genom att plantera rätt sorts växter och undvika kemiska bekämpningsmedel går det att skapa en fjärilsträdgård som ger föda åt både larver och fullvuxna fjärilar, vilket ger en möjlighet att studera fjärilens livscykel i detalj.
Fjärilssamlare samlar på fjärilar genom att låta dem torka med vingarna i utsträckt läge. Fjärilarna placeras därefter med nålar i särskilda lådor. De flesta fjärilssamlare är mycket duktiga amatörbiologer med god kännedom om de olika arternas behov och utbredningsområden.
En annan populär typ av hobby är fjärilsodling, som i princip går ut på att föda upp fjärilar från ägg till fullvuxna fjärilar och i bästa fall få dessa att para sig och lägga ägg på nytt
Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/
Falk
Falkfåglar (Falconidae) är en familj inom ordningen rovfåglar (Falconiformes). De har länge delats in i två underfamiljer egentliga falkar med ett 50-tal arter och caracaror med ett 10-tal arter. Nyare taxonomiska system (se Sibley-Ahlquists taxonomi) har en annan indelning av rovfåglar.
Egentliga falkar och caracaror skiljer sig till både utseende och beetende. När de egentliga falkarna är snabba, flygskickliga rovfåglar som ofta tar sina byten i luften eller störtdykning efter ryttling, är caracaror långsammare och inte sällan asätare.
Det finns ett 60-tal arter inom familjen falkfåglar i världen, och 6 av dessa finns i Sverige och ytterligare några förekommer som tillfälliga besökare.
Underfamiljer, släkten och ett urval arter [redigera]
Fossila släkten [redigera]
Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/
Här går vi...Påväg in till Tallin :)
Vi fick en tjej att ta kort på oss allihopa i Tallin :)
Här är vi påväg till Någon affär xD
Färg-glatt hus :)
En väldigt cool dörr ;)
En kyrka tror jag det är o lite andra hus :)
Här var ett slags "Torg" .
Pappa Hittade en drake i muren ;) 
En byggnad som står på ett par träd xD
Tydligen så var det här balkonger...hur man nu kan se det :S
...