rockyjasmine

Anakondan

Ordning:               Squamata

Familj:                 Boidae

Släkte/art:             Eunectes murinus

Livslängd:              20-30 år

Parningstid:            Under regntid

Antal ungar:           20-40 ibland upp till 60 st. (De föds levande)

Könsmognad:           3-4 år

Vikt:                     Vanligen 500 kg. Somliga mer.

Längd:                   Vanligen 5 m, men vissa blir över 10 m.

Förekomst:             Vid de stora floderna Amazonas och Orinoco i Sydamerika.   

Anakondan är den största ormen i världen. En djungeljätte som mycket väl kan övermanna en kokodil. Men trots sin enorma storlek har den ett dåligt försvar mot sin farligaste fiende som är människan.

Anakondan känner sig mer hemma i vattnet än på land, trots sin storlek så har anakondan en mycket bra rörlighet i vattnet. Den simmar mycket bra och kan stanna under vattnet i över 10 minuter, där den väntar på att djur ska komma ned och dricka vatten. Då kastar sig den fram och hugger tag i bytet, och drar ned det i vattnet, om djuret drunknar så behöver inte anakondan döda byetet på sitt vanliga sätt som är att krama ihjäl det.

Normalt sett lever en anakonda ensam i sitt revir. Men när regntiden börjar utsöndrar parningsvilliga honor ett doftämne som lockar till sig hanar. Ormar luktar med sin tunga och det är med hjälp av den som hanarna känner doften.

Anakondors föda består till största delen av fiskar, fåglar, mindre däggdjur men ibland även kajmaner och ormar.

Ibland kan det hända att en anakonda attackerar människor, men det sker väldigt sällan. Oftast är det personer som inte lyssnar på råd de får och ger sig ut på ställen där de medvetet letar efter anakondan och gör att den känner sig hotad. Då händer det att den attackerar människan i försvar men äter inte alltid upp den. Skulle den vara väldigt hungrig händer det att en invånare blir middagen på menyn.


Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/

Antiloper, är cirka 90 hjortliknande djurarter fördelade på 30 släkten, och som ingår i familjen slidhornsdjur och förekommer på Afrikas grässlätter. Gruppen är inte särskilt enhetlig, och många arter är mer släkt med getter och får än med varandra. Oftast är de lätta och eleganta, men de kan också vara tunga och oxliknande. Den största arten är elandantilop. De mindre arterna är ofta snabba; några uppnår 100 km i timmen och tillhör de snabbaste landdjuren.

Flera underfamiljer till slidhornsdjuren räknas till antiloperna:

• Gasellantiloper (Antilopinae)
• Dykarantiloper (Cephalophinae)
• Gräsätande antiloper (Hippotraginae)
• Några släkten bland oxdjuren:
  • Boselaphus
  • Taurotragus
  • Tetracerus
  • Tragelaphus
• Tribus getantiloper Saigini bland getdjuren

Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/

Alligatorer och kajmaner (Alligatoridae) är en familj kräldjur som är nära släkt med krokodiler och gavialer.

Alligatorerna skiljer sig från krokodilerna genom att alligatorernas huvuden är bredare och kortare, deras käkar är mer U-formade än krokodilernas och deras käkleder är kraftigare. Deras nos är trubbigare och den fjärde underkäkstanden är stor och passar in i en grop i överkäken. Alligatorerna saknar taggig kant på bakfoten och bakbenen (som finns på krokodiler). De skiljer sig också genom att simhuden är mycket mindre omfattande på alligatorer och bara når till halva tåns längd. I allmänhet är alligatorer mindre farliga än krokodiler.

I Europa finns alligatorer som fossil från kritaperioden till pliocenperioden. Nu finns endast två arter: Mississippialligator och den mindre Kinesisk alligator. Namnet alligator kommer från spanskans el lagarto, ödlan.

I Centralamerika och Sydamerika finns fem arter av släktet kajmaner (Caiman) som skiljer sig från alligatorerna genom avsaknad av ben mellan näsborrarna och genom dess pansar på magen består av överlappande beniga fjäll som består av två delar som är förenade av en sutur. Vissa zoologer delar upp kajmanerna i tre släkten.

Kajmanernas naturliga miljö är sötvatten. De påträffas endast mycket sällan i brackvatten och aldrig i saltvatten.

Den största arten inom familjen Alligatoridae är mississippialligatorn som kan bli upp till 7 meter lång och väga nästan ett ton; mississippialligatorn är således den största alligatorn.

Den största kajmanen är glasögonkajmanen som kan bli upp till fyra meter lång och väga troligen några hundra kilo. Glasögonkajmanen lever i Amazonas, Brasilien.

Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/

Anka är den domesticerade formen av and. Hannen kallas andrake, drake, andrik eller ankbonde, honan oftast bara anka, och ungarna ankungar eller ällingar. Många andra språk skiljer inte på "tama änder" och vilda, utan har samma ord för bägge. Ankor kan flyga. Deras topphastighet är runt 100 km/h.

De flesta ankraser härstammar från gräsand (Anas platyrhynchos).

Den vanligaste rasen av anka är Pekinganka^{[källa behövs]} , en stor ankras på ungefär 6 kilo som är vit med gul eller röd näbb. Det är detta utseende som utgör sinnebilden av begreppet anka. Andra raser som finns i Sverige är svensk gul anka, svensk blå anka och blekinganka. Det finns även mindre raser av ankor, exempelvis mignon-ankor (eng. call ducks). Mindre raser av ankor kan flyga, men stora ankor som pekingankan håller sig på marken - dock simmar de bra. På land är de tämligen klumpiga, och går långsamt och vaggande. Föda söker den främst i vattnet där den silar vattnet genom näbben på jakt efter mat, men de födosöker även på land.

Vi har även en väldigt känd anka, nämligen Kalle Anka. Han finns som serietidning, långfilmer, kortfilmer och han är med på julafton. Han lever i Ankeborg med en massa vänner och släktingar och han har ett hett temperament och råkar alltid i trubbel.


Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/

Alger (latin: algae) är de organismer som utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever i vatten och inte är växter. De flesta alger använder klorofyll för fotosyntesen. De är släktskapsmässigt (fylogenetiskt) vitt åtskilda och alltså inte en taxonomisk grupp.

Till algerna räknas många olika organismer, från mycket små och enkla encelliga till stora och komplexa flercelliga organismer, till exempel brunalger som kan bli 60 meter långa och väga 300 kg. Cyanobakterier kallades förr felaktigt för "blågröna alger", men de är bakterier och inte alger.

Alger har traditionellt betraktats som enkla växter och en stor grupp av alger är besläktade med högre växter. De flesta algerna är protister. Till protisterna räknas även bland annat (urdjur, protozoa), som traditionellt ansetts mer djurlika. Alger utgör alltså inte en evolutionär gren.

Algerna saknar ledningsvävnad för transport av vatten. Alla alger saknar blad, rötter och blommor och andra organ som utmärker växterna. De skiljer sig också från andra protozoer genom att i allmänhet vara fotoautotrofer. Detta är dock en otydlig distinktion eftersom några alger är mixotrofa, det vill säga de utvinner sin energi genom såväl fotosyntes som till exempel fagotrofi och osmotrofi. Hos några encelliga arter har fotosyntesapparaten helt tillbakabildats; dessa alger förlitar sig alltså helt på externa energikällor.

Alla algers fotosyntetiska förmåga härstammar evolutionärt från cyanobakterierna. Algerna uppskattas stå för omkring 73-87 procent av den globala syreproduktionen.

Alger lever vanligen i vatten eller på fuktiga ställen. De återfinns alltså både på land och i marina miljöer, men eftersom alger saknar den ledningsvävnad och andra egenskaper som ett liv på land kräver är de mer vanligt förekommande i haven och i tropiska miljöer. Lavar består av en alg i symbios med en svamp, och i lavar kan algen överleva även i torra miljöer.

Algerna har en viktig roll i den marina ekologin. Mikroskopiska arter som svävar fritt i haven (i pelagialen eller vattenpelaren) kallas fytoplankton och utgör den marina näringskedjans primärproducenter och huvuddelen av havens växtplankton. Vid Sveriges kuster finns alger bland annat i form av grönslick närmast vattenytan.

I mycket höga koncentrationer, så kallad algblomning, kan dessa alger konkurrera ut andra livsformer genom att förgifta dem och vara farliga för badande människor. Bentiska alger som tång eller sjögräs växer framför allt i grunda vatten och används bland annat för tillverkning av agar och gödningsmedel.

Den vetenskap som studerar alger kallas fykologi.

Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/