rockyjasmine

Dromedar är lätt att skilja från arten kamel på grund av att den bara har en puckel. Vuxna dromedarers kroppslängd ligger mellan 2,3 och 3,4 meter, mankhöjden mellan 1,8 och 2,3 meter och vikten mellan 300 och 700 kilogram. Svansen är med en längd av cirka 50 centimeter jämförelsevis kort. Pälsen är oftast sandfärgad men det förekommer även andra färger från vitaktig till extremt mörkbrun. Djurets hjässa, nacke, hals och rygg är täckt med långa hår.

Dessa djur har en lång hals och ett långsträckt huvud. Överläppen är kluven och de springformiga näshålorna går att sluta. Dromedaren har tydligt långa ögonfransar. Större broskansamlingar finns på bröstbenet, armbågsleden, handloven och knäet. Fötterna har som hos alla kameldjur två tår. Även djurets mage är som hos de andra arterna delad i flera kamrar.
Dromedaren kan klara sig utan vatten i 1-2 veckor och kan dricka uppåt hundra liter vid samma tillfälle. Dromedaren kan vid god tillgång på föda spara fett i sin puckel och på så sätt lagra energi till perioder med sämre födotillgång. Livslängden för en dromedar är runt 25 år, men de kan i vissa fall bli upp till 50 år gamla.
Dromedarer lever i Nordafrika och västra Asien. En vild population finns även i Australien och denna har sitt ursprung i domesticerade djur som togs till kontinenten för att tjäna som transportdjur i öknen.

Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/

Dingon (Canis lupus dingo) är en förvildad hund som främst finns i Australien, men även på ett fåtal platser i Sydostasien. Dingon anses vara en domesticerad och därefter förvildad form av den indiska vargen.

Dingon är oftast guldfärgad men kan även vara svart och brun. Den har inte hundens skall utan ylar som vargar.

Dingon lever på kaniner, fåglar, små pungdjur, ormar, och ibland får. Oftast jagar den på natten. Den lever i grupper och parningstiden är på hösten. Ungarna (oftast 1-3) stannar hos sina föräldrar i ungefär ett år.

Dingon kom med människan till Australien för ungefär 3 000 till 5 000 år sedan från Asien. De jagas ofta illegalt då de inte helt sällan ger sig på får.

Aboriginerna kallade dingon för warrigal. Aboriginerna använde förr tama dingoer som jakt- och vakthundar.

När dingon jagar så tröttar den först ut bytet och sedan springer de ikapp djuret och biter det till döds. De undviker bytets sparkar eftersom en spark kan vara dödande för en dingo.

Dingon lever i familjegrupp. Den försvarar sitt revir.

Parningstiden är på hösten eller tidiga vintern. Honorna kan uppvaktas av upp till 10 hanar tills de väljer ut en av dem. Efter sedan ca 9-10 veckor föds valparna.

Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/

De lever i flockar på ungefär 30-40 djur i fuktiga skogar och längs flodstränder. De äter frukter och insekter. Ibland tar de även nötter, knoppar, ägg och mindre däggdjur. Trots namnet dödskalleapa är de väldigt livliga apor.

I motsats till andra primater använder de svansen inte som griporgan under klättringen utan för att hålla balansen och ibland som redskap. Dödskalleapor rör sig mycket snabbt i träden och fick därför namnet ekorrapor. För att skydda sig mot rovfåglar, som är deras största fiender, har dödskalleapor olika läten.

En känd dödskalleapa är den påhittade Herr Nilsson i filmerna baserade på Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump.
 
Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/

Vanlig delfin (Delphinus delphis) är ett däggdjur av familjen delfiner som lever i haven. Den kan bli drygt två meter lång och väger omkring 80 kg.

Fram till mitten av 1990-talet betraktades Delphinus delphis som en enda art men idag delas släktet Delphinus av några zoologer upp i kortnosad vanlig delfin som fortfarande bär det vetenskapliga namnet Delphinus delphis och i långnosad vanlig delfin (Delphinus capensis). Trots sitt namn är vanlig delfin inte den delfin som människan mest förknippar med delfiner - den rollen har istället flasknosdelfin eller öresvin som brukar hållas på delfinarier.

Den vanliga delfinens utbredningsområde sträcker sig över hela jorden runt ekvatorn, samt i norra delen i höjd med USA, och söderut i höjd med södra Afrika.

Den enda arten delfiner som lägger ägg kallas för sadius delphinus.

Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/

Daggmask (Lumbricus) är ett släkte i familjen daggmaskar, som tillhör fåborstmaskarna i klassen ringmaskar.

Släktet omfattar flera arter, till exempel:

• Stor daggmask (Lumbricus terrestris)
• Sydlig lövdaggmask (Lumbricus festivus)
• Stor lövdaggmask, lövmask, skogsmask, metmask ( Lumbricus rubellus)

Det finns i Sverige ungefär 15 arter. Dessa går att identifiera med en bestämningsnyckel utarbetad av Lofs.^[1] Det är ett enkelt schema som tar fasta på detaljer i signalementet, eller beteendet som daggmasken har, art för art.

Maskar är viktiga i ekosystemet eftersom de dels bryter ned växtdelar genom att de utgör maskens föda och vidare så både syresätter och dränerar maskarna marken genom sina gångar. Att maskarna ofta syns efter regn beror på att de då kan byta vistelseort utan att bli uttorkade.

Daggmaskar används ofta som agn vid mete.
Daggmaskarna är tvåkönade som bildar både ägg och sperma. De parar sig genom att byta sperma med varandra. Säden placeras i "lagringsfickor" på varandra. Vid äggläggningen avger masken ett slembälte. Masken drar sig baklänges ut ur det och lägger äggen så att de blir befruktade när de passerar förbi spermafickorna. En daggmask kan inte para sig med sig själv.

Fakta hittad på: http://www.wikipedia.se/
Bilder hittade på http://www.google.com/